Sista lektionen i Muranga

Nu är det dags att åka hem igen. Tre veckor är alldeles för kort precis som jag alltid har upplevt. Mina sista lektion med studenterna var riktigt lyckad. Tekniken fungerade för en gång skull så vi kunde använda 8 datorer uppkopplade till Internet samtidigt vilket var rekord för min tid här nere den här gången. Vi arbetade med online respons vilket är något studenterna aldrig gjort förut, en del har aldrig skrivit på en dator heller för den delen. Temat för lektionen var IKT som stöd i undervisningen. Studenterna fick svara på en del frågor som jag lagt in i den interaktiva presentationen med hjälp av webbtjänsten Nearpod. Man kan blanda en vanlig presentation med interaktivt innehåll. Om man jämför med vad jag har kunnat göra tidigare på Muranga så är det här otroligt avancerat och faktiskt samma sak som jag gör hemma på mina lektioner med skillnad att där kan vi göra det med 40 studenter samtidigt. Men det visar ändå att utvecklingen går framåt och nästa gång kanske vi kan testa att undervisa online med studenterna från Muranga. Som vanligt har det varit en omväxlande resa. Både utmanande och utvecklande. Min sista uppgift var att skriva ett brev med rekommendationer om förbättringar inom IT stödet på skolan. Det var inte så lätt eftersom det finns så mycket som skulle kunna förbättras och det gäller att skriva på ett sätt så att inte rektorn blir störd. Jag fick ihop ett brev i alla fall och med hjälp av reservkraft kunde jag få det utskrivet. Det har varit strömavbrott under mer än sex timmar idag. That´s life here. Tills nästa vi gång ses, Have a nice time Muranga!

I choose life Africa

En av de sista dagarna på min resa fick jag ett mail från Högskolan i Borås där det stod av vi kanske ska ha ett samarbete med en organisation i Kenya som heter I choose life Africa. De arbetar som en fristående organisation här i Kenya inom områden som hälsa, utbildning, ledarskap, organisation och mycket mer. De har en stor organisation i Nairobi och arbetar tillsammans bland annat med ministeriet för utbildning och hälsa. När den nya styrningen av Kenya startade med countys så hjälpte I choose life till så att medborgarna i området kunde välja vilka frågor de tyckte var viktiga för politikerna att arbeta med. När de hade gjort det bjöd de in politikerna till ett möte där 1000 medborgare deltog för att sedan fråga ut de som ville styra inom länet hur de såg på deras frågor. Efter det så blev det en omröstning för att välja ledare och då var redan dagordningen bestämd. Detta har lett till att Machakos county är en av de bästa i landet och har politiker som verkligen arbetar med frågor som angår befolkningen. Nu vill Machakos county samarbeta med Högskolan i Borås inom utbildningsfrågor och därför bad de I choose life om hjälp. Jag fick tag på den verkställande direktören för organisationen och vi fick ihop ett möte på några timmar! Vi sågs på lunch och den varade i tre timmar. Det var enormt intressant att höra hur de arbetar och de lyssnade på mina idéer kring hur man kunde stärka området utbildning. Hoppas vi kan få ihop ett samarbete så våra kontakter med Kenya fortsätter. Kolla in deras hemsida 

Karibu center, orphans over see

Vi har besökt en förskola och barnhem för barn utanför Thika. En del av barnen är föräldralösa och bor på barnhemmet men de flesta är barn som kommer dit under dagen. Det som är speciellt med den här förskolan är att man använder datorer för att lära barnen läsa och skriva. det finns 80 laptops på skolan som används både på Karibu center och på två andra skolor som man har verksamhet på. Lärarna åker ut till skolorna och undervisar barnen med hjälp av datorerna och samlar sedan ihop deras resultat för att utvärdera vad de behöver hjälp med. Skolan driva av en amerikanskt organisation som heter Orphans over see. De finns på många kontinenter och grundarens son bor på centret. Förutom att undervisa barnen så har man en stor bit land där man bedriver jordbruk och är i stort sett självförsörjande när det gäller grönsaker och även kött eftersom man har både kor och getter. Allt är otroligt bra skött ser det ut som när man ser det utifrån. Barnen behandlas mer respekt och verkar inte rädda för sina lärare som tyvärr är fallet på vissa andra skolor här i Kenya. Gå gärna in på deras hemsida

Laptops i skolan

Laptops har precis börjat användas här. Förra veckan åkte jag och några lärare samt de svenska studenter som är här till en skola för barn i åldrarna 6-13 år för att se hur de använder bärbara datorer i undervisningen. Skolan är en av fyra skolor i Kenya som har blivit utvalda som pilotskolor för att testa hur bärbara skolor kan användas i undervisningen. Skolan har 700 elever och när de fick se oss Muzungus komma ut ur bilen blev det total kaos. Muzungus är ett ord som används här för att säga vit man. Alla barnen sprang mot oss och skrek så det kändes som vi var medlemmar av One Direction eller nåt liknande. Många barn har inte sett en vit människa på riktigt ute i byarna här. Alltid lika spännande att se reaktionerna.
Vi blev inbjudna av rektorn på hans kontor där vi blev introducerade till de lärare som har gått en speciell utbildning för att bli mer digitalt kunniga. Vi fick höra att datorerna inte hade några speciella program installerade utan bara innehöll material som utbildningsministeriet hade bestämt. Det innehållet är videofilmer som visar hur lärare undervisar sina elever i olika klasser. Ingen möjlighet till ineraktion eller egna initaiv alls. Tyvärr har inte skolan någon uppkoppling till internet så de kan inte använda alla verktyg som finns tillgängliga. Lärarna var ganska frustrerade över situationen och verkade hade givit upp delvis. Det man gjorde en gång i veckan var att samla två elever från varje klass för extra undervisning på kvällstid för att använda datorerna. Eftersom läroplanen inte tillåter mer eller mindre några avvikelser så är det svårt att integrera datoerna i den vanliga undervisningen.
Ett stort problem var också säkerheten, så man var tvungen att bygga ett speciellt klassrum med många el uttag samt ett säkerhetsskåp i betong där man kunde låsa in de dyrbara datorerna som för övrigt var mycket bra maskiner förutom att de var vita. Färgen är inte den bästa i dammiga miljö man är i här där allt blir rött efter några minuter.
Lite besvikna skulle vi åka från skolan då vi upptäckte att bilens fläktrem hade blivit skadad så vi var tvungna att laga den. I de situationerna fungerar det mycket bättre här än hemma. En mekaniker kom efter några minuter och i och för sig hade inga verktyg med sig så han fick vända, men det är inte svårt att få hjälp snabbt.nvibrullqde ner bilen till första bensinmack och fick den lagad på tio minuter för några få kronor. Hemma kostar det minst 500 kronor bara man kör in bilen i verkstan.

Kenyas ständiga problem

Tyvärr blir man hela tiden påmind om den ständiga plågan med korruption. Utanför matsalen på college så finns det en brevlåda där man ska kunna slänga in klagomål på korruption. Det är något som tyvärr verkar öka istället för att minska. Alla vet om det, många har också blivit tvungna att använda det och en del är inte skygga att visa det offentligt. Polisen är öppna med att ta mutor vid kontrollerna som görs på vägarna. Skolledare använder de allmänna pengarna som ska gå till eleverna till sina egna intressen. Det verkar inte finnas några bra förebilder för den unga generationen alls. Till och med de som är utvalda till att rapportera korrupta politiker kan bli mutade! Det handlar om ett synsätt som bygger på att den som har möjlighet ska bara använda det för sina egna syften. En tidigare lärare på Muranga som nu har blivit skolledare för en nystartad blev uppmanad av leverantörerna av byggnadsmaterial till skolan att passa på att beställa material till sitt eget hus samtidigt. Det var något som alla gjorde fick han höra.
Något roligare är att jag nu har tre ämnen att undervisa i, IKT, musik och det de kallar education här. Det är ett ämne som faktiskt ligger närmare det sätt vi undervisar IKT på i Sverige än här i Kenya. Den här veckan ska jag träffa några klasser i första året som ska prata om lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning. Där passar digital redskap in väldigt bra. Det finns inte så många exempel på elevcentrerad undervisning här så jag ska passa på att visa en del material som våra studenter i Sverige har gjort i olika kurser. Bland annat digitalt berättande, visualiserade böcker, e-böcker, radioteater och animeringar. Kul!

En bild från glada deltagare på dramafestivalen. Rektorn på college till höger

Tillbaka igen

Min uteplats, där jag sitter och planerar lektioner,
jag sitter i solen och äter lunch. Något som är helt
främmande för kenyanerna.

Nu har jag äntligen kommit tillbaka till Muranga Teachers College. Första veckan har nästan gått redan. Dagarna går fort. Det finns mycket som är sig likt och vissa saker som har ändrats sen sist. Den stora nyheten är att det nu finns tillgång till internet på skolan. Tyvärr inte överallt utan på vissa speciella platser. Personalrummet är en sån plats. Däremot inte undervisningslokalerna Förutom datorsalen. Det visar lite inställningen till IKT, att det är något man gör en gång i veckan i en speciell sal och inget man har användning av i olika ämnen. Hastigheten på uppkopplingen är också ett problem, hela skolan delar 0,5 Mb, hemma har vi ca 30-40 Mb i våra telefoner! Det gör ju förstås att man inte kan använda internet på samma sätt som hemma, men det är en ändå ett steg i rätt riktning.
Den första veckan har jag haft ganska många lektioner. Började med lektioner i IKT i först årskursen på skolan. De har inte haft någon praktiska lektioner i data alls ännu. Jag om min kollega Owen pratade om hur digitala hjälpmedel kan förändra undervisningen i skolan. Vilka ämnen man kan integrera IKT i och vad det innebär när alla elever i klasserna har tillgång till Internet. Vi använde oss av en tjänst på Nätet som heter Nearpod, en möjlighet att göra presentationer mycket mer interaktiva och samtidigt använder man de apparater som finns i klassrummet i form av datorer, surfplattor eller mobiler som skärmar istället för projektorer.
Att använda sig av den tjänsten gick riktigt bra även om hastigheten på nätet inte var det bästa, det enda missödet var när strömmen gick och då fick man verkligen påminnas om hur sårbart det är med teknik.
Vi upprepade samma lektioner 4 ggr, det är det vanliga här till skillnad mot hemma så efter den dagen var jag ganska slutkörd. Nästa dag hoppade jag in i min andra roll som musiklärare,  tillsammans med Esther, min kollega i musik här på Muranga undervisade vi i hur man kan integrera IKT i musik.
Jag visade hur jag kunde använda min iPad som instrument, inspelningsapparat och kompositionshjälp. Vi avslutade med att dansa och sjunga både kenyanska och svenska sånger. Det blev en afrikansk version av Små grodorna. Hörde att studenterna senare sjöng sången i korridoren. De skrev ner texten för att lära sin elever nästa gång de går ut på praktik. Det är verkligen häftigt att höra studenternas sång i klassrummet, de har inga instrument alls till hjäl i undervisningen, allt handlar om teori eller ren sång utan komp av piano eller gitarr.  Det finns inga instrument att tillgå någonstans och på den fronten har det faktiskt blivit sämre än sist. I början när jag var här så fanns åtminstone en gitarr med fem strängar!
I går var det dramafestival igen, något jag skrivit om tidigare i mina blogginlägg. Det innebär att alla de olika lärarutbildningarna tävlar om vilka som är bäst i dans, teaterpjäs, monolog samt bästa individuella talanger i drama. Muranga vann hela tävlingen. Deras studenter uppförde pjäser, dansade och var otroligt entusiastiska i två dar. Sista dagen fick de inte ens någon lunch, men det verkade inte bekymra dem speciellt. Nu går de vidare till den nationella finalen.