Ny resa

Nu är det dags igen! Packar väskorna för att vara på Muranga tre veckor tillsammans med min kollega Mats som är bildlärare. 46 kg bagage med datorer,kameror,sladdar,knäckebröd o annat som man inte kan leva utan. Ska försöka få ett möte med utbildningsdepartmentet för att ställa frågan varför Muranga fortfarande inte har internet. Det blir även examenshögtid på skolan vilket jag ännu inte har varit med om. En dramafestival ska vi också hinna med. Hoppasmjag kan ladda upp lite bilder.

Etiopien

Har nu precis kommit hem från resan. I Etiopien var det omöjligt att uppdatera bloggen. Internetkaférna klarade inte av att öppna vissa sidor tyvärr. Addis var verkligen väldigt annorlunda än Nairobi. Jag och Linn var ute på stan på kvällarna och åkte runt med minibussarna hela tiden och jag kände mig inte hotad eller utsatt alls. Någon sa att det kanske beror på att Etiopien aldrig varit koloni och därför inte blivit lika illa behandlade av vita som många andra länder i Afrika. Däremot var fattigdomen något som syntes överallt. 200 000 uteliggare som är barn i Addis. Sammanlagt 600 000 hemlösa.Överallt ligger det människor på gatan som man inte kan avgöra om de är levande eller döda. Vi var ute med organisationen WSG som arbetar för att hjälpa gatubarn en kväll. Hittade inte så många faktiskt, några var däremot väldigt unga. Organisationen försöker få barnen att komma till deras center och där få möjlighet att ändra sina liv. Först och främst måste de kunna läsa och skriva för att klara utbildningen som de erbjuds så alla är tyvärr inte hjälpta av deras organisation. Många barn på gatorna blir prostituerade så vi besökte också ett rehabiliteringshem för unga flickor som slutat sälja sin kropp. De bodde i ett hus tillsammans med sina barn. Många har levt ett väldigt tufft liv och det tar ett par år innan de kan försöka försörja sig på något nytt sätt.
Många jag träffade som arbetade i organisationen är f.d. gatubarn som hjälpts till ett nytt liv och studerar nu och har ett helt nytt liv. Jag spelade in en del ny musik i Addis också och det var verkligen kul. Ska starta ett projekt nästa gång med musik tror jag. Det har öppnat så många nya kontakter för mig och många har aldrig hört sig själv när de spelar eller sjunger.
Få se när jag åker tillbaka nästa gång, just nu så känns det som jag behöver smälta mina intryck och se om jag kan hitta nya vägar att gå när det gäller projekt inriktning. Nu gäller det att ta på sig långkalsongerna igen!

Muranga bye bye

Nu har sista dagen på Muranga närmat sig. Har varit på marknaden och kollat in alla fina tyger som finns till salu. Överallt på trottoarerna låg det människor som knappt orkade tigga efter mat eller pengar ofta med små barn skrikande i sina knän. Det är verkligen svårt att stålsätta sig när man vandrar om kring i städerna här. Det finns oändliga munnar att mätta. Tyvärr är det nog så att jag som ensam turist inte kan ändra så mycket. Det viktiga är att försöka påverka politiker och makthavare att ändra inställning. Det finns massor med utvecklingsmöjligheter i det här landet men det tas inte vara på tyvärr. På kvällen var jag bjuden till Owen för att träffa hans bröder. En trevlig kväll med obligatorisk Ugali och kött. Ugali är majsmjöl som är kokt till en seg klump som man äter med händerna tillsammans med resten av maten.
Hoppas det kommer inträffa en del förändringar tills jag kommer tillbaka nästa gång. Det ska bli spännande att se.

Nu väntar Etiopien. Ska träffa min dotter där som arbetar som volontär på ett projekt för gatubarn. Addis Abeba är bara två timmars flygresa härifrån. Skönt att slippa åka hem direkt till snöskottning och långkalsonger!

sista dagen med lektioner

I dag var det morgonsamling åter. Studenterna fick reda på att deras dagar är ännu mer begränsade. De måste arbeta till 22.30 med läxläsning för att sedan skynda sig i säng för att gå up senast 6.30. En del går redan upp vid 4.30 för att börja plugga innan frukost. då är inte tillåtna att stanna i sina rum efter middagen utan då stäng ljuset att för att de ska vara tvungna att gå tillbaks till klassrummen för förberedelser. snack om styrt liv! De får inte lämna skolan utan skriftlig tillåtelse heller. Efter talen av alla inblandade så var det min tur. Jag hade faktiskt skrivit ner ett tal den här gången eftersom jag hade haft en långt samtal med koordinatorn och blivit ganska nedstämd när jag hörde hur mycket hon hade att beklaga sig över när det gäller uppbackning från rektorn på skolan. Han har ingen känsla för hur det här programmet berikar skolan eftersom han själv inte har fått åka till Sverige. Jag pratade en del om vad det betyder att få träffa nya kulturer och hur det får oss att bli bättre lärare osv.
Hela dagen gick åt till lektioner med studenterna och sedan en planering inför förhoppningsvis fortsatta projekt.
Kvällen slutade med pizzabakning i mitt hus tillsammans med både barn och vuxna, väldigt uppskattat återigen. Nu har jag lärt dem att baka pizza vilket många tycker är världens lyx. Vi spelade gitarr och sjöng också en del vilket de aldrig gör annars. De kände att de har blivit utmanade av mig i både IKT och gitarrspel så nu kanske det blir lite mer musik i fortsättningen på Muranga.

I morron blir det besök på en marknad i stan. Få se om jag kan få tag på en del kangastyg.

Dramatik

Nu har genrepet till dramafestivalen varit. Det började med att vi alla fick en bön till livs som vanligt och sedan började danserna och musiken. Dramafestival här handlar om att dramatisera danser från de olika stammarna i Kenya. Man skriver nya texter som handlar om politik eller problem som kan ha med olika saker. Det var 5 olika grupper som framförde sina danser med otrolig energi och utlevelse. En jury skulle utse 3 st grupper som skulle representera Muranga senare i en nationell tävling. Tyvärr kunde juryn inte enas så de lät två grupper gå vidare till en andra omgång om en vecka vilket inte var omtyckt. Studenterna vägrar att acceptera detta beslut. Mellan danserna var den en nyskriven pjäs som framfördes och några stycken monologer som lästes av studenterna. Jag fattar inte hur de har lärt sig allt utantill. De jobbar dygnet runt här. Innan juryns avgörande var klart hade jag blivit tillfrågad att sjunga några sånger och spela gitarr vilket jag tackat ja till. Inför 700 stycken studenter i den gigantiska aulan sjöng jag en Cornelis låt för att sedan spela den enda kenyanska låt jag kan Malaika. Det blev faktiskt riktigt bra. Alla sjöng med även på några svenska ord. Ska lägga upp video senare. Kvällen avslutade med öl och grillad get på den lokala puben. Hastigheten på öldrickandet är imponerande men får oftast in två flaskor åt gången så det finns ingen chans att hinna vila sig mellan varven. Kul i alla fall och geten smakade helt OK även om köttet inte är så lättuggat.

Har haft en dag i Nairobi idag och sedan avslutning på kvälen med en lektion för Murangas datorklubb. Visade också en film plus bildspel om Sverige vilket var väldigt väl mottaget. Det är så kul att träffas studenterna. De vågar nästan aldrig fråga något i hela gruppen utan kommer alltid fram efteråt för att ställa frågor.

I morgon blir det tal igen och sedan massor med lektioner för sista gången.

Excel och musiklektioner

Eftersom så många olika personer vill ha min hjälp hör på skolan så får jag hoppa in lite överallt. Idag har jag varit på morgonen hos en av dem som arbetar med ekonomin. Alla studenter måste betala skolavgifter här och det är svårt för skolan att få in avgifterna i tid. Ibland skickas studenterna hem för att hämta pengar och avbryts lektionerna. Jag försökte hjälpa ekonomiavdelningen att göra ett Excel dokument för att ha alla studenters avgifter registrerade och automatiskt uppdaterade när nya avgifter har betalats in. Matte är inte mitt starka ämne så jag fick verkligen tänkta till ordentligt. Vi lyckades till slut få ihop det men då kom dem på att summorna skulle ändras så det var bara att ändra allt igen. Hoppas de använder det här nu istället för bara låta det vara som så mycket annat.
Under den här veckan måste allt bli klart som jag satt igång. Tiden rinner iväg snabbt. Vi har fortfarande problem med servern och den kan vi inte göra något åt eftersom den har blivit installerad av en firma från Nairobi. De vägrar komma hit för de är sura på nåt som jag inte riktigt fattar. Jag ska försöka skriva en ansökan tillsammans med en av lärarna för att se om vi kan få pengar till att utveckla IKT användningen mer på skolan.
Jag var med på en av musiklektionerna idag också. Det var häftigt! De har såna fantastiska röster. Tjejerna går igenom betongväggarna utan mikrofoner. Jag spelade gitarr till låtarna och spelade även in en del. Ska ladda upp på bloggen när jag kommer åt lite bättre uppkoppling. Ett kul avbrott från alla datorer. Fick en pratstund med rektorn idag, som inte är speciellt intresserad av utbytesprogrammet känns det som. Han gillar i alla fall de saker jag tagit med mig från Sverige, som datorer, kameror och nätverksutrustning. Han fick en snabblektion i hur man hittar servern och skriver ut sina dokument från nätverket.
I Morgon är det genrep inför dramafestivalen på skolan. Studenterna har repeterat i veckor. Senast i söndags var jag uppe på skolan vid 10-tiden på kvällen och då var det fullt drag i aulan där de olika dansgrupperna avlöste varandra. Tyvärr kan jag inte se den färdiga föreställningen får klara mig med genrepet.
I morgon blir det pubkväll med ”grabbarna” då vankas det grillad get igen. Det är inte min favorit men kenyanerna håller det högst av allt. Ölen brukar gå åt snabbt i alla fall…

Kibera

I lördags åkte jag tillsammans med Owen och Ester vilka är lärare på skolan till Nairobi. Jag hade blivit bjuden till föreningen Global Relations vilka arbetar med barn och ungdomar i Kibera. Kibera är Afrikas största slumområde med 1,5 miljoner innevånare. Det ligger bara 20 minuter av centrum från Nairobi. Vi tog oss dit med hjälp av projektledaren Paul som mötte oss inne i stan. Vi tog en av tusentals privatbussar som går kors o tvärs i stan och även i hela Kenya. När vi kommit fram till organisationens hus fick vi en genomgång av verksamheten. De arbetar med mikrofinansiering, dans, musik, HIV/AIDS information, undervisning i form av en skola (secondary), videostudio, musikstudio, internetkafé och även utbyte med Sverige och andra länder i form av frivilligarbete för unga människor.
Det var helt fantastiskt att höra om den hängivenhet dessa människor har för att hjälpa andra. Organisationen finansieras enbart genom bidrag från Sverige och andra håll. De har en styrelse i Sverige såväl som i Kenya. Vi fick se lite av verksamheten med de mindre barnen i form av en bildworkshop.
Efter besöket på The Creative House så gick vi tillsammans med en av medarbetarna på en rundtur i Kibera. Det var den vidrigaste plats som jag någonsin sett. Det hade regnat ganska mycket så alla vägar mellan husen var fulla av lera och korsades av rännilar av vatten som var brunt av smuts. I vattnet lekte barnen med korkar från PET flaskor samtidigt som kvinnorna satt utanför sina skjul och lagade maten. Runt Kibera finns några nybyggda hus som finansierats av FN och kenyanska regeringen. Där har en del av innevånarna från slummen blivit tilldelade lägenheter men istället för att flytta in har de hyrt ut dem till andra för att tjäna pengar.
Efter besöket i detta helvete så var det skönt att komma tillbaka till civilisationen i Nairobi igen. Det finns hur mycket som helst att göra i dessa områden och det görs väldigt mycket från många organisationer utanför Kenya men det verkar som den kenyanska regeringen vägrar inse problemen. Jag ska åka tillbaka till Kibera nästa gång för att hålla i några workshops i studioteknik tror jag. Mitt i denna nöd finns det många som arbetar för kreativitet som en väg ut. Mötte en kille som arbetar med Kibera Film School där de med hjälp av europeiska filmskapare lär sig göra film. Någon av filmerna visades på Göteborgs filmfestival det här året. Snacka om liten värld!
Idag söndag har jag spelat in några sånger tillsammans med musikläraren på skolan. Ska vara med på några musiklektioner nästa vecka. Har lärt mig några låtar på gitarr så jag kompa deras sång. Ska bli kul!