Äntligen här!

Efter en ganska snabb resa ner till Nairobi har jag nu kommit ner till Muranga igen. Det känns som att det var två veckor sedan jag var här sist. Allt är väldigt bekant och man känner igen alla dofter och ljud. Min kollega Marianne har redan varit här i några dar och gjort sig hemmastadd. Jag fixade mitt sim-kort från förra resan så att det fungerar igen vilket en kille på en mobiltelefon affär upplyste mig om att han kunde göra åt mig men att det egentligen var mot lagen! Nu har jag satt igång Safaricom-numret och det funkar att surfa också, något som de flesta kenyanerna på skolan inte kan göra. Har redan träffat många av mina bekanta från förra gången och många kommer ihåg saker som jag glömt bort exempelvis att jag lärde en lärare hur man konverterar filer från ett filformat till ett annat. En student kom ihåg att jag hjälpte honom med att skaffa en e-mailadress vilket han använde för att maila mig nån gång efter att jag hade kommit hem. Har fått reda på att 20 lärare går en fortbildningskurs i IT sponsrad av USA. Det betyder att när jag är här blir det mycket IT på Muranga! För övrigt strejkar grundskolelärarna just nu så studenterna kan inte komma ut på praktik. En olaglig strejk står det i tidningarna att det är, så vi får väl se vad som kan hända, de har hotat med avskedande, det betyder att de inte har kvar särskilt många lärare i så fall. I morgon söndag är det kyrkdag så man lär väl bli väckt av psalm sång. Det kan behövas för en svensk som inte går i kyrkan särskilt ofta.