Karibu center, orphans over see

Vi har besökt en förskola och barnhem för barn utanför Thika. En del av barnen är föräldralösa och bor på barnhemmet men de flesta är barn som kommer dit under dagen. Det som är speciellt med den här förskolan är att man använder datorer för att lära barnen läsa och skriva. det finns 80 laptops på skolan som används både på Karibu center och på två andra skolor som man har verksamhet på. Lärarna åker ut till skolorna och undervisar barnen med hjälp av datorerna och samlar sedan ihop deras resultat för att utvärdera vad de behöver hjälp med. Skolan driva av en amerikanskt organisation som heter Orphans over see. De finns på många kontinenter och grundarens son bor på centret. Förutom att undervisa barnen så har man en stor bit land där man bedriver jordbruk och är i stort sett självförsörjande när det gäller grönsaker och även kött eftersom man har både kor och getter. Allt är otroligt bra skött ser det ut som när man ser det utifrån. Barnen behandlas mer respekt och verkar inte rädda för sina lärare som tyvärr är fallet på vissa andra skolor här i Kenya. Gå gärna in på deras hemsida

Laptops i skolan

Laptops har precis börjat användas här. Förra veckan åkte jag och några lärare samt de svenska studenter som är här till en skola för barn i åldrarna 6-13 år för att se hur de använder bärbara datorer i undervisningen. Skolan är en av fyra skolor i Kenya som har blivit utvalda som pilotskolor för att testa hur bärbara skolor kan användas i undervisningen. Skolan har 700 elever och när de fick se oss Muzungus komma ut ur bilen blev det total kaos. Muzungus är ett ord som används här för att säga vit man. Alla barnen sprang mot oss och skrek så det kändes som vi var medlemmar av One Direction eller nåt liknande. Många barn har inte sett en vit människa på riktigt ute i byarna här. Alltid lika spännande att se reaktionerna.
Vi blev inbjudna av rektorn på hans kontor där vi blev introducerade till de lärare som har gått en speciell utbildning för att bli mer digitalt kunniga. Vi fick höra att datorerna inte hade några speciella program installerade utan bara innehöll material som utbildningsministeriet hade bestämt. Det innehållet är videofilmer som visar hur lärare undervisar sina elever i olika klasser. Ingen möjlighet till ineraktion eller egna initaiv alls. Tyvärr har inte skolan någon uppkoppling till internet så de kan inte använda alla verktyg som finns tillgängliga. Lärarna var ganska frustrerade över situationen och verkade hade givit upp delvis. Det man gjorde en gång i veckan var att samla två elever från varje klass för extra undervisning på kvällstid för att använda datorerna. Eftersom läroplanen inte tillåter mer eller mindre några avvikelser så är det svårt att integrera datoerna i den vanliga undervisningen.
Ett stort problem var också säkerheten, så man var tvungen att bygga ett speciellt klassrum med många el uttag samt ett säkerhetsskåp i betong där man kunde låsa in de dyrbara datorerna som för övrigt var mycket bra maskiner förutom att de var vita. Färgen är inte den bästa i dammiga miljö man är i här där allt blir rött efter några minuter.
Lite besvikna skulle vi åka från skolan då vi upptäckte att bilens fläktrem hade blivit skadad så vi var tvungna att laga den. I de situationerna fungerar det mycket bättre här än hemma. En mekaniker kom efter några minuter och i och för sig hade inga verktyg med sig så han fick vända, men det är inte svårt att få hjälp snabbt.nvibrullqde ner bilen till första bensinmack och fick den lagad på tio minuter för några få kronor. Hemma kostar det minst 500 kronor bara man kör in bilen i verkstan.

Kenyas ständiga problem

Tyvärr blir man hela tiden påmind om den ständiga plågan med korruption. Utanför matsalen på college så finns det en brevlåda där man ska kunna slänga in klagomål på korruption. Det är något som tyvärr verkar öka istället för att minska. Alla vet om det, många har också blivit tvungna att använda det och en del är inte skygga att visa det offentligt. Polisen är öppna med att ta mutor vid kontrollerna som görs på vägarna. Skolledare använder de allmänna pengarna som ska gå till eleverna till sina egna intressen. Det verkar inte finnas några bra förebilder för den unga generationen alls. Till och med de som är utvalda till att rapportera korrupta politiker kan bli mutade! Det handlar om ett synsätt som bygger på att den som har möjlighet ska bara använda det för sina egna syften. En tidigare lärare på Muranga som nu har blivit skolledare för en nystartad blev uppmanad av leverantörerna av byggnadsmaterial till skolan att passa på att beställa material till sitt eget hus samtidigt. Det var något som alla gjorde fick han höra.
Något roligare är att jag nu har tre ämnen att undervisa i, IKT, musik och det de kallar education här. Det är ett ämne som faktiskt ligger närmare det sätt vi undervisar IKT på i Sverige än här i Kenya. Den här veckan ska jag träffa några klasser i första året som ska prata om lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning. Där passar digital redskap in väldigt bra. Det finns inte så många exempel på elevcentrerad undervisning här så jag ska passa på att visa en del material som våra studenter i Sverige har gjort i olika kurser. Bland annat digitalt berättande, visualiserade böcker, e-böcker, radioteater och animeringar. Kul!

En bild från glada deltagare på dramafestivalen. Rektorn på college till höger

Tillbaka igen

Min uteplats, där jag sitter och planerar lektioner,
jag sitter i solen och äter lunch. Något som är helt
främmande för kenyanerna.

Nu har jag äntligen kommit tillbaka till Muranga Teachers College. Första veckan har nästan gått redan. Dagarna går fort. Det finns mycket som är sig likt och vissa saker som har ändrats sen sist. Den stora nyheten är att det nu finns tillgång till internet på skolan. Tyvärr inte överallt utan på vissa speciella platser. Personalrummet är en sån plats. Däremot inte undervisningslokalerna Förutom datorsalen. Det visar lite inställningen till IKT, att det är något man gör en gång i veckan i en speciell sal och inget man har användning av i olika ämnen. Hastigheten på uppkopplingen är också ett problem, hela skolan delar 0,5 Mb, hemma har vi ca 30-40 Mb i våra telefoner! Det gör ju förstås att man inte kan använda internet på samma sätt som hemma, men det är en ändå ett steg i rätt riktning.
Den första veckan har jag haft ganska många lektioner. Började med lektioner i IKT i först årskursen på skolan. De har inte haft någon praktiska lektioner i data alls ännu. Jag om min kollega Owen pratade om hur digitala hjälpmedel kan förändra undervisningen i skolan. Vilka ämnen man kan integrera IKT i och vad det innebär när alla elever i klasserna har tillgång till Internet. Vi använde oss av en tjänst på Nätet som heter Nearpod, en möjlighet att göra presentationer mycket mer interaktiva och samtidigt använder man de apparater som finns i klassrummet i form av datorer, surfplattor eller mobiler som skärmar istället för projektorer.
Att använda sig av den tjänsten gick riktigt bra även om hastigheten på nätet inte var det bästa, det enda missödet var när strömmen gick och då fick man verkligen påminnas om hur sårbart det är med teknik.
Vi upprepade samma lektioner 4 ggr, det är det vanliga här till skillnad mot hemma så efter den dagen var jag ganska slutkörd. Nästa dag hoppade jag in i min andra roll som musiklärare,  tillsammans med Esther, min kollega i musik här på Muranga undervisade vi i hur man kan integrera IKT i musik.
Jag visade hur jag kunde använda min iPad som instrument, inspelningsapparat och kompositionshjälp. Vi avslutade med att dansa och sjunga både kenyanska och svenska sånger. Det blev en afrikansk version av Små grodorna. Hörde att studenterna senare sjöng sången i korridoren. De skrev ner texten för att lära sin elever nästa gång de går ut på praktik. Det är verkligen häftigt att höra studenternas sång i klassrummet, de har inga instrument alls till hjäl i undervisningen, allt handlar om teori eller ren sång utan komp av piano eller gitarr.  Det finns inga instrument att tillgå någonstans och på den fronten har det faktiskt blivit sämre än sist. I början när jag var här så fanns åtminstone en gitarr med fem strängar!
I går var det dramafestival igen, något jag skrivit om tidigare i mina blogginlägg. Det innebär att alla de olika lärarutbildningarna tävlar om vilka som är bäst i dans, teaterpjäs, monolog samt bästa individuella talanger i drama. Muranga vann hela tävlingen. Deras studenter uppförde pjäser, dansade och var otroligt entusiastiska i två dar. Sista dagen fick de inte ens någon lunch, men det verkade inte bekymra dem speciellt. Nu går de vidare till den nationella finalen. 

IKT integration i undervisningen

Första veckan jag var här så invigdes det nya centret för professionell utveckling inom lärarutbildningen här på Murang'a. Under den här veckan blev jag inbjuden till att hålla i ett seminare kring integrering av IKT i lärarutbildningen. Jag var faktiskt den förste som fick tala i det nya centret. Lärarna och ledningen var inbjudna att delta efter deras undervisning var slut. Oftast brukar det vara svårt att få lärarna att dyka upp på extra aktiviteter, men den här gången så kom det faktiskt så många så stolarna tog slut. Jag hade planerat att hålla i presentationen med hjälpa av min kollega Owen. Det är viktigt att det inte bara är jag som kommer med nya idéer tycker jag utan att även de som arbetar på skolan  är med på en del av diskussionerna. Innan presentationen började visade jag Google Maps för att se hur skolan ser ut från satelliter. Det var väldigt svårt för en del lärare att förstå hur de här bilderna kunde finnas i min dator. Ibland känner jag mig som en utomjording med alla mina konstiga apparater.

Seminariet höll på ca två timmar och när det var ca 15 minuter kvar kom det in en procession med 5 personer som skulle servera te och mackor till oss. Verkligen lyxigt och trevligt eftersom vi avslutade sessionen med frågor och diskussion. Min punkter handlade mest om att förändra arbetsformerna i undervisningen och synsättet på kunskap och det är inte lätt att ta till sig varken här i Kenya eller hemma i Sverige. Här är det kanske ännu svårare eftersom man är hårt styrd från utbildningsministeriet och tror att mana måste hålla sig till deras instruktioner till punkt och pricka utan avvikningar. Det var åtminstone ett väldigt bra seminarium och det helade avslutades med en bön och förhoppningar om att vi skulle få en bra framtid.

Center for Innovatioan and ICT integration

I dag har vi gjort ett besök på det nyöppnade centret för integration IKT i undervisningen. Det ligger i Nairobi på campusområdet på det tekniska universitetet som startades av Uppsala universitet en gång. Vi gick längs Uppsala road för att hitta till rätt ställe. Kändes ganska konstigt. När vi väl hittat dit så blev vi guidade i de nya lokalerna som var otroligt bra utrustade med olika datasalar med bla. Smart Boards (interaktiva skrivtavlor) och ett ganska stort serverrum. Pengar för centret har kommit bl.a. från den Belgiska staten. De satsar på utvecklingen inom olika områden i skilda delar av världen ett av områdena är IKT. Det har anställts ett antal personer som har olika kompetenser för att stödja utbildningsministeriet. Ministeriet försöker förstå sig på hur man kan se IKT som en integrerad del av hela skolan istället för bara se det som ett ämne och bara lära sig hur en dator fungerar. Belgarna har verkligen kommit långt. De har lyckats att påverka beslutsfattare i ministeriet att stödja undervisningen av lärare som kommer till centret och lär sig hur de kan använda datorn som ett stöd i sin egen undervisning. De i sin tur ska vara förebilder på respektive skola och sprida ringar på vattnet. Inget nytt revolutionerande koncept men här i Kenya är det ganska djärvt. Det arbetar vidare för att varje skola ska definiera en plan för hur de ska kunna gå vidare med sin integrering på egen väg och det är också något annorlunda. Vanligtvis gör man inga egna tolkningar av läroplaner eller kursplaner utan följer exakt det som bestäms uppifrån. ska bli kul att följa hur det går. Nu har jag lyckats knyta kontakterna mellan Murang'a och centret och på det viset också möjligheten att Murang'a kan snabbare få beslut på hur de ska gå vidare med sin uppkoppling till nätet.

webblektion

I kväll har jag haft ett webbseminarie med videokonferens från ett hotell i Thika med studenter från Sverige och tre andra föreläsare.Vi hade en kursstart på en kurs som går helt och hållet på webben. Eftersom jag är här i Kenya så var jag tvungen att försöka hitta en möjlighet att vara online med en hyfsad uppkoppling. Det var inte så lätt att ordna. jag har fått tag på en mobilt bredband som är ganska snabbt men det funkar inte hå på skolan, Jag var som sagt tvungen att åka in till Thika 4 mil mot Nairobi. Väl där hade jag reserverat ett rum för några timmar för att få ha det tyst runtomkring. Det hela höäll på i ca 3,5 timmar så jag var ganska så slut efteråt. Som tur var så var en av mina kollegor från college med mig så han kunde springa ner efter lite mat, vi hade inte hunnit äta nåt innan vi for till stan. Ska upprepa det här på torsdag igen men då i den kursen som jag själv är deltagare i. Då måste jag presentera ett sammanfattning av en avhandling som jag har läst under tiden jag varit här. Det ska bli kul att se om det funkar lite bra.