Kenyatta day

Cathrine och Max har kommit hit sent i går kväll. De blev skjutsade av en chaufför från flygplatsen som aldrig sett ett flygplan förut. Han arbetar på en grann skola och blev hastigt inlånad av oss som ersättare för de ordinarie chaufförerna. Han visste inte hur han skulle köra i Nairobi vilket gjorde bland annat vi fick ta några extra varv i rondellerna och göra några avstickare ner i diket då och då. Vilken start på kenyavistelsen! I dag är det Kenyatta Day här i Nairobi. Det är frihetskämparnas dag. Man firar de som slogs för kenyas frihet och som gjorde det möjligt att Kenya blev självständigt 1963. Firandet var i ett samhälle 1 mil bort där det var ett stort tält uppställt för att hedersgästerna skulle få sitta i skuggan. Vi andra fick stå i den heta solen. De uppträdande tågade in på gräsplanen och ställde upp sig framför VIP-tältet och framförde sina sånger. En del uppförde små teaterstycken om hur man bland annat ska uppfostra sina barn så att de blir bra samhällsmedborgare. Studenterna från Muranga’ framförde en frihetssång, snyggt sjungen med flera stämmor. De tränar självständigt men får vissa råd från sin musiklärare. Vi åkte hem med en proppfull matatu istället för att vänta på studenterna som skulle få mat som tack för uppträdande men fick vänta flera timmar innan det kom fram någon mat. Tiden är ju inte så viktig faktor här men vi har fortfarande svårt att vänja oss vid det. När Max visar sig som vit 10 åring här blir han snabbt populär. Vi hade en svans av säkert 10-15 barn efter oss då vi skulle lämna firandet. I dessa trakter kommer det aldrig några turister så vi är mycket uppmärksammade